Fan vad bra Laleh är. Jag hade helt glömt bort henne, tills jag häromdagen drog fram hennes skiva ur stället. För övrigt kan jag varmt tipsa om Truffauts De 400 slagen, en otroligt bra barndomsskildring i det sena 50-talets Paris, en stor representant för den nya franska vågen. Vackert filmad, gripande historia, och så vidare.
Ikväll ska jag nog se The Warriors igen. För att den är grym. Jag tror minsann jag borde börja kalla mig cineast också, förutom epitetet musiknörd. Den som ändå kunde skriva så vackra texter som Laleh. Åh. Plus att hon är söt som en sockerbit.
Han tuggar kex åt alla duvorspottar ut det sen framför dom
Ja, han måste mata duvor
Han säger
"Ja, för annars kanske dör dom"
Han, ignorerar det jag säger
låtsas som han inte hör
Jag betyder ingenting nu
bara om jag kanske dör
Jag betyder ingenting nu
bara om jag kanske dör
Men,
vi har inte råd att sura
jag kan tugga här intill
Jag vill bara vara med dig
vi kan, mata duvor om du vill
Jag vill också vara med här
Engagera dig i mig
Jag vill bara vara bredvid
vi kan, mata duvor om du vill
Jag vill bara vara bredvid
vi kan, mata duvor om du vill
Vi kan,
mata duvor, ankor, elefanter och giraffer
Vi kan åka hem och låsa alla dörrar
Vi kan åka ut och bygga egna öar
Vi åka hem och drömma alla drömmar
Vi kan åka hem och lämna porten öppen
utifall vi vill springa ut i sömnen
Vi kan somna in i likgiltighetens dofter
eller spilla blod i någon revolution
Vi kan vakna upp till verklighetens monster
eller dränka dom i någon religion
Vi kan göra vad du vill
Jag vill bara va bredvid
Jag vill vara här bredvid
Vi kan, mata duvor om du vill
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar