ny familjemedlem.

Jag har en ny familjemedlem. En iPod. Åh, vad jag älskar honom.

Jag längtar efter Interpol. Åh jesus, mitt älskade Interpol. Fasen, man borde nästan gå och köpa Antics.

Patti Smith igår var väl sådär. Vad ska jag säga? Man gör inte covers på Stones Gimme Shelter, Doors Soul Ktichen och Jefferson Airplanes White Rabbit ostraffat. Dessutom var det rätt segt, för psykedeliskt och helt enkelt mycket mycket bättre sist jag såg henne. Men jag älskar Patti ändå. Bättre rock-kvinna kan man inte finna.

Då är det den 3e augusti som gäller. Mick mick mick min kärlek.

---------------------

JUST DET! Eros Video spelade Verka Serduchkas underbara schlagerbidrag (Ukraina, Dancing Lasha Tumbai). FY FAN VAD BRA!

Sieben, sieben ailoulou
Sieben, sieben, ein, zwei
Sieben, sieben, ailoulou
Ein, zwei, drei!

framtid.

Solen. Jag blir lite bländad. Det är en obehaglig känsla. I morse trakasserade jag min mobiltelefon för att se vilka andra underliga ord, förutom hästkista och dubbelfitta, som kan dyka upp i T9. Det gav visserligen inte så mycket, men ändå. Är man bakis så är man.

Herregud. Läkarlinjen. Jag har nog aldrig någonsin blivit lika glad för någon annans skull. Det kommer gå bra det här. Alla småsparvar som flyger ur boet och blir något som man kanske skulle kunna kalla "vettigt" - och snart är vi väl alla trettio och sitter med barn i knät. Jag tror på framtiden. Åh det är nog min baksmälla som vräker ur sig detta hippieresonemang.

MSN

"catten säger:
herregud tänk om X kommer dit och jag tycker han är ful?!?!?!?!?!

Kajsa - Usch säger:
Nejdå det är inte troligt.. om han nu inte gjort nåt dumt med sina kläder eller sitt hår dvs.. eller gått upp 10 kg i vikt för att han varit utan lillerik i flera månader och var ledsen och tröståt. could happen"

jobb.

Första dagen på jobbet fungerade bra. Det var inte särskilt varmt inomhus, och vi är runt 23 pers som anställts nu för sommaren. Det blir nog bra. Plus att lokalerna är galet fräscha och matsalen ska vi inte ens tala om! De vann pris häromåret för bästa personalmatsal. Jag förstår varför. Sjukt gott. Sjukt fin lokal. Sjukt fin utsikt mot Lidingö från den fina, stora terassen. Jag har hamnat rätt! Jag tror stenhårt på att satsa på försäkringsbranschen efter min jur. kand. Haha.

praktbaksmälla.

Alltså. Jag vet inte ens var jag ska börja. Jag har nog aldrig haft en så här hemsk bakfylla. Någonsin. Kanske en i december, om jag verkligen funderar på det. Men idag mår jag verkligen skit. Mitt huvud vill sprängas, mina koordination är helt åt helvete och jag får verkligen skärpa mig för att slå på rätt tangenter just nu. Jag sitter här med min bästa vän vattenflaskan. Partypinglan ska ju ut ikväll igen, och det blir nog ännu roligare ikväll. Kvällarna på Trädgården överträffar ständigt varandra, och det var inte bara en illusion från förra året. Det ÄR verkligen så kul som jag mindes det.

Dags att börja tänka på vad kvällens klädtema ska bli. Gårdagen gick i 80tal-delux, med en bratlugg/80talssnedbena som krona på verket, medan denna kväll antagligen kommer gå i modernt och uppiffat 20-tal. Vilket innebär svart klänning med smycken och mitt allra käraste röda läppstift. Åh, jag skulle nog vilja gå på maskerad.

Fan. Jag ska nog gå och dränka mina sorger i vatten nu.

svunnen tid.

Jesus. Igår var väldigt roligt. Trots att man blev kallad "Rebecka". Kan ha att göra med att man i sin inkognito-look inte är så igenkännbar; stora solglasögon och en solskärm som liknar nägot ur Lilla Huset på Prärien. Att grilla i en park på nationaldagen känns väldigt svennigt, men ack så fint. Gamla klasskompisar från sisådär 6 år sedan är faktiskt ganska kul att träffa ibland. Väldigt många roliga internskämt och gamla minnen om plågade vikarier och diskussioner om framtidsplaner. Ja det är nåt speciellt med gamla klasskompisar, det håller jag fast vid. Det spelar ingen roll om det är från lågstadiet, mellanstadiet, högstadiet eller gymnasiet. Det finns oftast alltid någonting att se tillbaka på. Något att vara nostalgisk över. Framtiden i all ära, men ibland är det fint att se tillbaks på saker man varit med om. Samma gamla skämt, samma framtidsfrågor, samma skvaller. Samma gamla vi.

lättnad.

"En solbränna håller tre-fyra veckor, vilket är ungefär så lång tid som det tar för hudcellerna att bytas ut."

Jag är alltså inte dödsdömd. Det här känns bra. Så någon gång mellan den 23 och 30 juni blir jag vacker igen. Det passar mig alldeles utmärkt. Tills dess får jag helt enkelt ha halsband på mig.

Nu ska jag hämta mina nygjorda solglasögon. En stor blå historia som jag antar att jag kommer älska. Och jag har bara två macarons kvar nu. Fy fan vad jag tycker synd om mig själv. 24 stycken gick åt otroligt fort. Helt klart värt 300 spänn.

"Can't you see what you've done to my heart?"

frenesi

Jag skriver lite väl mycket här nuförtiden. Tänk på att detta är dagens andra, jag upprepar, ANDRA inlägg! Och för vad? Nonsens? Kanske.

Jag lider med Sanna som idag suttit i en sal utanför Uppsala och skrivit en fem timmar lång tenta i juridik. My thoughts were with you. Medan du skrev din tenta, for jag själv runt som en Ajax-virvelvind här hemma och städade och hade mig. Man skulle kunna tro att lägenheten inte är densamma.

Varför är vi människor så jävla exhibitionistiska egentligen? Alla fläker ut sina liv på Internet. Har multipla personlighetskriser eftersom man hittar dem på MySpace, sina bloggar, FaceBook, Skunk, och på säkert tusen communities och liknande till. Och vi ska inte tala om klubblivet. Där fläker vi ut oss som aldrig förr. Blickar som möts, den legitima närheten som det innebär att dansa med en total främling som man aldrig ens skulle ha vågat tittat på om han suttit mittemot en på tunnelbanan. En annars så oskyldig blick blir plötsligt ett legitimt sätt att be någon ligga med en senare. Herregud, människan. Jävligt intressant djurart.

Allt detta till trots kan jag inte lägga ner MySpace och de få saker jag tillhör, och knappast sluta gå ut heller. Men ibland är vårt överflöd och vårt beteende bara helt obegripligt. Jag önskar jag bodde ensam i skogen. Men den idén sprack: jag är ju skogsrädd på grund av den där gången då jag gick vilse i skogen och var tio år gammal och Patrik kom och hämtade mig till slut. Det var nåt sånt. Eller var det den gången Nathalie klättrat upp i trädet och jag inte hittade ut? Herregud, jag insåg just att jag gått vilse i skogen två gånger. En gång räddades jag av Patrik, en annan av Christian. Usch. Skogen. Jag minns när jag nästan grät under orienteringen i ettan och stackars Lina och Anneli fick ta hand om mig och jag vill bara slå Gustaf hårt hårdare hårdast.

Måste jag ens säga att jag fick IG på den orienteringen? Undrar om vi inte till och med använde örhängena till att kopiera andras stämplingar...eller det kanske var i nian.

isolering.

Jag sitter i självvald isolering. Jag vill inte röra mig utomhus. Jag har en lätt solbränna och för er som känner mig så skyr jag solen. Bränt barn skyr solen. Dock har jag aldrig blivit illa bränd. Inte på något sätt. Jag är en oförstörd kvinna som inte vet mycket om smärta, därav det psykiska illamåendet som uppstår när jag ser de där vidriga solbrännelinjerna som uppdagar sig på min vackra, vita lekamen. Allt det lilla blir så mycket värre när man inte varit med om riktig smärta.

Jag har däremot blivit nyförtjust. Jag tror att det är sommaren som är boven i dramat. Minnena, värmen, kropparna, och dialogerna som utspelat sig. Jag vet att det inte kommer att hända, men att någon kan vara så fruktansvärt pretentiös och excentrisk och snäll är bara mer än vad jag klarar av. Plus att om man är sådär söt så kan jag bara inte motstå det. Åh. Varför ska jag alltid falla för konstiga typer? Antingen är de som han, eller så är de den totala motsatsen. Killar med klara framtidsmål, estetiskt tilltalande, smarta (och inte bara fulla av vad de t r o r är smarthet) och med snygga kläder. Men det där med snygga kläder tar jag tillbaka, för det är inte unikt för den ena. Det är något de båda står för. Mina kära små märkestöntar.

Jag äter macarons. Som Stewie sa en gång i Family Guy, med munnen full av bakelser: "Oh my god, there is an orgie in my mouth!".

Jag ska städa här hemma idag. Få lite poäng för att jag har varit duktig. Och sen kanske man ska smeta yoghurt på solbrännan igen. Så kom ihåg; ser ni en söt brud på Trädgården med en konstig v-ringad solbränna så är det jag. Feel free to say hello.

lill-erik

Fortfarande på någon slags molnpromenad efter fredagen. Allt var så fint. Människorna. Musiken. Barerna. Scenen. Allt. Kärlek! Det här bådar gott. En stammisperiod utan dess like helt enkelt.

Hur ska man närma sig Lill-Erik egentligen? Jag önskar nästan att killen hette Lill-Erik. Det vore så klockrent.


Dagems ilska har dock att göra med att jag fått en riktigt ful solbränna igår. Min näsa och högra kind är röda men inget annat. Min högra arm är lite brun, men inte den vänstra. Plus att, det värsta av allt, min v-ringade tröja lämnade ett hemskt spår efter sig. Jag ska vänta tills detta lagt sig, för att sedan skrubba, skrubba, skrubba, och få bort denna hemska, vedervärdiga solbränna. Jag är blek. Jag ska fortsätta vara blek. Jämnt blek.

Jag är alltmer förlikad med tanken av att bli jurist. Åh. Pretto.

posttraumatisk tentaångest.

Så var den skriven och klar. Men det gick åt helvete. Käpprätt åt helvete. Jag vill bara ha min Sveriges Rikes Lag och glömma allt som har att göra med "sacristán" och dylika ord. Helvete.

Gårdagen var dock en hit. Hela Stockholm kommer att koka i sommar och kitteln är Trädgården. Gamla goda Trädgården. Och gamla goda Lill-Erik. Det är helt sjukt kul. Jag hoppas att den lille karln känner igen oss. Eller nja, åtminstone min kära partner in crime, min sister in arms. Jag kräver dock att få veta vad han heter. Och frågan är hur detta ska gå till. Jag har lovat dig Lill-Erik i sommar, och nu är vi fan inte SÅ långt ifrån!

Har svullat nåt så fruktansvärt i macarones. Det är det godaste som finns. Jag spar nog bergamotten till sist. Och kokos såklart. Mmmmm svullperiod. Glömma-tentan-period. SOMMARPERIOD!!!