Nu har jag gått över till aggromusik. Såsom arg hederlig punk. Särskilt engelsk sådan, eftersom jag är förbannad efter Tysklands avancemang i VM. 4-1, vilken misär. I get pissed, destroy! sjunger Johnny Rotten (John Lydon) för mig nu och jag vill bara slåss. Jag är trött på att män är väldigt fulla av sig själva. Kan man som kvinna inte få ta ansvar för vad som kan ske och vad man kan få känna? Nä, för vi är ju svaga våp som alltid kommer vara kära i er. Nä, vi kommer aldrig över er. Vi är kära i våra gymnasiekärlekar fortfarande. Vi skulle komma tillbaka på en sekund. Vi skulle gå ner på knä för er närsomhelst, varsomhelst, hursomhelst. För har vi en gång älskat er, så gör vi alltid det? Dra. Åt. Helvete. Men innerst inne vet jag att jag kommer stå en dag igen, i din hall, eller i någon annans lägenhet, och gråta. Antingen kommer jag bli lämnad, eller så kommer jag att lämna någon, och mitt hjärta kommer slitas itu för åtminstone fjärde gången. Jag vet att livet kommer ha sina förjävliga stunder. Det kommer inte ta slut. Everybody hurts. Tacka fan för alkohol, vänner, böcker, Nip/Tuck, framtiden och musik. Och ja just det, tacka fan för alkohol ja.
Too many problems, oh why I am here
I don't need to be me cos you're all to clear
well and I can see there's something wrong with you
but what do you expect me to do ?
At least I gotta know what I wanna be
don't come to me if you need pity
Are you lonely you got no one
you get your body in suspension that's no
Problem Problems the problem is you
Eat your heart out on a plastic tray
you don't do what you want then you'll fade away
/.../
bet you thought you had it all worked out
bet you thought you knew what I was about
bet you thought you solved all your problems
but you are the problem
Problem the problem is YOU
4 kommentarer:
Alcohol the cause and soulution to all the worlds problems.
För mig brukar alkoholen bara försämra, men jag dricker kanske på fel sätt?
Det har fått konsekvensen att jag sällan dricker alls.
Hoppas du återfår styrkan och kommer på fötter igen.
ja, alkoholen försämrar i längden...och jag förstår att du skyr den om det är så. men i stunden är det den bästa lösningen på en meltdown ofta. men kortvarigt. tiden läker alla sår säger de ju. jag hoppas de inte ljuger bara.
För mig får alkoholen mig att känna mer, mer sorg, mer saknad, mer elände. Så jag har lärt mig att inte dricka om jag har en känsla jag inte vill ha mer av.
Tiden läker alla sår, eller det som inte dödar det härdar. Men med tiden blir man till slut ärrad. Man skaffar sig förutfattade meningar, blir synisk och pessimistisk.
Det är kanske inte så mycket att tiden läker såren, som att man slutar tänka på att man har dem. Man får ömma punkter, saker som får en att minnas som river upp såren igen.
(Jag mår dåligt av Alice Coopers "Poison", och många av Hammerfalls låtar, samt Lisa Ekdals "Vem vet inte du", det är några av mina ärr som river upp gamla minnen)
jag förstår dig. det är inte kul att bli cynisk, det är en av mina rädslor. man vill kunna gå in i ny vänskap, nya relationer, nya situationer överhuvudtaget, med öppet sinne och våga ge och ta, men ju mer man fuckats upp innan, desto svårare antar jag det blir. men men, du ska se att det kommer fina dagar också. så är det ju med 99% säkerhet.
Skicka en kommentar