Nytt år, nya tider.

Jag har haft världens sämsta start på en nyårsafton. Jag vaknar mitt i natten av att det ringer på dörren. Kvart över fyra. Jag går inte upp och kollar för jag tänker "din jävla idiot!" och så ringer det två gånger till. Sen efter tio minuter går jag upp och kollar och det är tomt där. När jag sen vaknar har ingen annan i huset någon som helst aning om vad i helvete jag pratar om. Jag har varit helt säker på att detta hänt, att någon faktiskt väckt mig mitt i natten. Och nu har jag ingen aning. Det enda som hänt är att jag låg vaken typ två timmar efter det och är skittrött nu och vill bara sova, men jag kan inte. Så jag kommer säkert somna i Gamla Stan innan tolvslaget och vara en plåga för min värd. Jag fattar ingenting. Jag kommer aldrig få veta om det där hände eller inte. Fan.

nämen hallå

Ja, här är jag igen. Jag har tyckt synd om folk som fastnat med SJ:s helvetestrafik, folk som blivit magsjuka i Thailand och lite allmänt varit ledsen över människosläktets utveckling och den här karga, hårda årstiden med konsumtion som första kännetecken. Men nu har åtminstone dagarna börjat bli längre, ljuset börjar visa sig lite längre var dag som går, och snart är det faktiskt vår. Ja, ganska snart åtminstone. Jag har gjort mig själv glad senaste veckan genom att gå på bio och se Harry Potter (ja, jag erkänner - jag är kär i Ron Weasley och jag skulle absolut ligga med honom), köpa en porrig svart spetströja som är full av blommor och genomskinlig och vore alldeles enormt snygg att ha med enbart en svart BH under men det är tveksamt om jag vågar pull that off, samt har jag skaffat ett par 50-talsaktiga glasögon som gjort mig lycklig. Materialist, schmaterialist. Whatever works.

Häromdagen på jympapasset blev jag också glad. Jag har alltså tränat både dan innan julafton och även dan efter. Det är vi fantaster som är där såna dagar, såna som bara inte klarar av tanken på att gå upp ett gram ens i juletid. Nädå, det var faktiskt helt normala människor där. Såklart. Men helt plötsligt fick jag syn på en tanig liten tjej som såg extremt glad ut. Hon sparkade runt och tog ut varje rörelse. Och det bästa var att hon mimade med i hela Shakiras Waka Waka typ! Vilket är ungefär så som jag brukar bete mig på passen, lite i smyg står jag alltid och mimar till Mando Diaos Gloria och såklart till Verka Serduchkas gamla schlagerbidrag för Ukraina, som en av mina ledare brukar avsluta med! Så, nu vet jag i alla fall att jag inte är så galen som jag tror. Det är konstigt egentligen. Jag tränar massor och ser samma människor där hela tiden, men ändå pratar man inte med dem. Känns nästan lite fånigt. Men svenskt antar jag.

Juldagen tillbringades hemma i ett stoiskt lugn till slut. Med popcorn och Harry Potter. Såklart. Snart är det 2011. Året då det ska hända massa roliga saker, och framförallt, sista året i skolbänken. Det känns absurt. Jag har varit där för evigt, och det kommer nu snart att ta slut. Jag vet inte vart jag ska ta vägen. Jag antar att jag skjuter vuxenångesten framåt, som jag brukar.

SMS från en kär vän.

"Du vill ha en man som kan behandla dig som en hund."

Det känns bra, det här. Mina vänner vet minsann mer än jag om mina underliga val av män. Jag ser på Nip/Tuck och fascineras av vidrige Christian Troy trots att han ber kvinnor han ligger med ha papperspåsar över huvudet för att de inte är i hans liga. Men ingen är värre än Quentin Costa. Herr kokainist och seriemördare, liksom. Åh, världens bästa serie! Bättre än Sopranos till och med.

Helgen var för övrigt dålig. Jag känner mig insnöad, bokstavligt talat. Och jag var tvungen att plugga, skriva PM osv. Uäsch. Bättring!

dålig på att hålla löften.

Grejen var väl att jag skulle gå in i ett celibattillstånd, var det inte så? Det misslyckades fatalt i vilket fall och jag fick vad jag behövde i helgen. Och han är ju lika söt som socker, så jag kommer aldrig vilja leva i celibat igen. Åh, vilken karl. Jag dricker glögg, skållar mandel och lyssnar på låtar om män. Män män män. De är underbart hemskt fina men hemska. Och vackra. Mmm.

sms-konversation natt mellan lördag och söndag.

"- Jag älskar honom och hans lem."
"- Lem? Uäääh. Fast det är ju bra att du gör det. Män ska ge en orgasmer, det är det enda man ska ha dem till."

Det är tur att min mobil ännu inte spårat ur och börjat skicka sms hejvilt till vemsomhelst.

Häromveckan blev jag ju utfrågad av en karl om en annan person. En som jag "haft ihop det med". Han ville veta om jag legat med honom, vem som var snyggast (jag var ärlig vad gällde ligga-biten men inte om snyggast-biten) osv. Han verkade ha ett enormt problem med det faktum att jag legat med denna stekiga godbit, trots att det inte var en nära vän. Det var alltså en kompis kompis som han träffat typ två gånger. Shit, chilla grabben. Igår fick jag alltså frågor från den andra parten. Jaha, hur känner ni varann? Nu blev du obekväm! Vad döljer du? Mwahaha. Ja, så fick man ju veta att sist de träffats hade det tydligen gråtits över att exet gjort slut när de var ute och skulle festa. Jag känner att en labil karl med extrema pluggbehov inte riktigt är vad jag behöver. Långt ifrån, faktiskt. För att själv bli stabil behöver jag en stabil, egocentrisk, stark karl som inte smittar mig med osäkerhet och dylikt. Det faktum att man bryr sig så mycket om att jag varit med en ytlig bekant är ju faktiskt helt absurt. Åh suck, jag och mina icke noga övervägda val i livet ibland. Men vad fan, det finns värre val. Shit, jag fattar inte varför jag gjort vissa saker i livet. Jag skulle kunna börja lista puckade saker, men det tänker jag inte för då får jag säkert bara söndagsångest. Lunch!

själarening.

Ja, det är dags för det igen. Jag tänker vara pur och hälsosam och lugn och leva för min egen skull. Det är så mycket roligare då. Jag var idag på mitt första corepass någonsin. Jag vet inte om jag gillade det eller inte. Men med tanke på att jag är besatt av att få en platt(are) mage så kanske det är en bra grej. Men det är inte lika roligt som ett vanligt jympapass dock. Så, nu har jag åtminstone konstaterat det. Kanske borde jag börja bli mer varierad i min träning. Allt för ett sundare liv, en sundare inställning, ett mer holistisk perspektiv på allt!

Shit, new agekvinnan har talat, uppenbarligen. Det är ju även så att jag äter minst fem frukter om dagen, knaprar morötter, tar zinktillskott och äter typ en vitlök per dag. Varav 2-3 klyftor pressas ner i lite vatten och dricks upp direkt. Jag är nog lite knäpp. Men på ett gulligt sätt, faktiskt.

blir aldrig vuxen. lär mig aldrig.

Vaknar som en grönsak runt tio över elva. Får inte i mig något mer än ett glas yoghurt och tar en treo för den dunkande huvudvärken. Äter cirka fyra timmar senare "lunch", d.v.s. lite sallad. Sen har jag inte ätit mer. Kanske blir lite pasta senare. Hur jag tror att det är en bra idé att dricka sjukt mycket vin och tre drinkar med massa likör 43 är en gåta. Jag är som en fjortonåring som bara bälgar i mig ibland. Och jag blir helt odräglig och så gör jag såklart massa dumma saker. Ska helt klart skriva på min lista över inte-göra-saker att jag inte borde pussa folk. Dåligt. Jag tänker leva i celibat och radera män från viktighetslistan i mitt liv. Det är mycket trevligare med katter. De är lagom stora, mycket varmare och spinner. Män spinner inte. Män bara snarkar och är alldeles för otympliga. Katter är lagom stora och gulliga. Åh jag har ätit så mycket crap senaste dagarna. Massa lussebullar och kakor på onsdagen. På torsdagen åt jag julbordefterrätt på Gondolen. På fredagen firade jag en väns födelsedag och åt ihjäl mig på hans farmors underbara silviakaka och bullar. Och på lördagen drack jag tusentals kalorier. Jag ska gå in i hårdbantning tycks det som. Den lilla kroppen klarar inte allt detta fett och socker. Jag går sönder inuti. Varje gång jag ätit för mycket grädde känns det som att min kropp har ett litet krig inuti mig. Uäääh. Men jag är en obotlig gottegris... Dagens bästa sms bestod av ett hjärta och kom från Jocke. Precis vad jag behövde en mörk, kall decemberdag när man mest legat i sängen och självömkat och haft katten sovande hos sig.

Raggarstråk

SMS-konversation.

- I fucking hate men.
- Jag med.
- Jag ska ragga massa nästa lördag. Men jag ska säga sorry, babe - jag är lesbian. Och till de snygga ska jag säga "Du kan slicka min kropp men sen ska du dra åt helvete och försvinna." Det kan nog funka.
- Ja det låter bra. Slicka min kropp och försvinn!

Jag har dessutom kollat för mycket på Messiah Hallberg. Min frälsare. Ack, om ändå den mannen kunde ta mig i en tur i sin limo. En liten prollis som jag.

Sjukdom.

När man är sjuk så är det faktiskt helt jävla acceptabelt att se fyra avsnitt av True Blood och ett av Nip/Tuck. Fast kvällen är ung, så jag kanske till och med klämmer ett femte avsnitt True Blood. Man blir ju helt fast. Annars har jag inte gjort så mycket nytta. Diskat lite, gosat med katten som sover på elementet, läst lite kriminologi och lite gamla anteckningar om intresseprinciper och oklarhetsregler. Men mest av allt har jag alltså umgåtts med Eric Northman. Mums.