sms-konversation natt mellan lördag och söndag.

"- Jag älskar honom och hans lem."
"- Lem? Uäääh. Fast det är ju bra att du gör det. Män ska ge en orgasmer, det är det enda man ska ha dem till."

Det är tur att min mobil ännu inte spårat ur och börjat skicka sms hejvilt till vemsomhelst.

Häromveckan blev jag ju utfrågad av en karl om en annan person. En som jag "haft ihop det med". Han ville veta om jag legat med honom, vem som var snyggast (jag var ärlig vad gällde ligga-biten men inte om snyggast-biten) osv. Han verkade ha ett enormt problem med det faktum att jag legat med denna stekiga godbit, trots att det inte var en nära vän. Det var alltså en kompis kompis som han träffat typ två gånger. Shit, chilla grabben. Igår fick jag alltså frågor från den andra parten. Jaha, hur känner ni varann? Nu blev du obekväm! Vad döljer du? Mwahaha. Ja, så fick man ju veta att sist de träffats hade det tydligen gråtits över att exet gjort slut när de var ute och skulle festa. Jag känner att en labil karl med extrema pluggbehov inte riktigt är vad jag behöver. Långt ifrån, faktiskt. För att själv bli stabil behöver jag en stabil, egocentrisk, stark karl som inte smittar mig med osäkerhet och dylikt. Det faktum att man bryr sig så mycket om att jag varit med en ytlig bekant är ju faktiskt helt absurt. Åh suck, jag och mina icke noga övervägda val i livet ibland. Men vad fan, det finns värre val. Shit, jag fattar inte varför jag gjort vissa saker i livet. Jag skulle kunna börja lista puckade saker, men det tänker jag inte för då får jag säkert bara söndagsångest. Lunch!