Jag är helt betagen av Zolas Thérèse Raquin. Jag älskar detta lilla naturalistiska mästerverk som svämmar över av vidriga verklighetstrogna, ingående beskrivningar av ruttna lik och skildringen av hur äcklade Laurent och Thérèse till slut blir av varandra. Jag älskar det. Jag har inte gottat mig i en skönlitterär bok på det sättet på mycket, mycket länge.
Sen ska jag läsa All families are psychotic av Douglas Coupland, en bok jag tänkt läsa sen gymnasiet då Sanna pratade så mycket om den. Eller egentligen pratade hon nog mer om Generation X. Och så gav hon mig Girlfriend in a coma i födelsedagspresent. Jag gillade den. Och sen borde jag läsa Philip Roths I married a communist. (Främst som en påminnelse om att aldrig göra det själv.)
Eller varför inte Kurkovs uppföljare till Döden och pingvinen? ELLER så borde jag läsa processrättshelvetesböckerna. Jag lovar er att Ekelöf måste brinna i infernot någonstans. Jag vet inte i vilken av Dantes kretsar han hamnat dock. Jag är inte sugen på att plugga. Det är mycket roligare att promenera, gå på fester, dansa, gå på lägenhetsvisningar, se bra filmer (Bergmans Hets och De Sicas Miraklet i Milano ligger och väntar på mig vid TV:n!), gå på teater (Hamlet och Mefisto nästa år!) och läsa bra böcker. Och så ska jag styra upp Dalíbesöket snart. Jag känner att Moderna bara väntar på att få ha mina små fötter på dess golv igen. Jag har inte varit där sen i januari när Maz Ernstutställningen gick. Jag skäms nästan. Och Caspar David Friedrich på Nationalmuseum är också ett måste.
Ja, där ser ni. Bara man ser till att pressa in tillräckligt mycket livskvalitet så kan man till och med orka läsa processrätt. Eller? Nej, nu blir jag tveksam.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar