Jesus. Igår var väldigt roligt. Trots att man blev kallad "Rebecka". Kan ha att göra med att man i sin inkognito-look inte är så igenkännbar; stora solglasögon och en solskärm som liknar nägot ur Lilla Huset på Prärien. Att grilla i en park på nationaldagen känns väldigt svennigt, men ack så fint. Gamla klasskompisar från sisådär 6 år sedan är faktiskt ganska kul att träffa ibland. Väldigt många roliga internskämt och gamla minnen om plågade vikarier och diskussioner om framtidsplaner. Ja det är nåt speciellt med gamla klasskompisar, det håller jag fast vid. Det spelar ingen roll om det är från lågstadiet, mellanstadiet, högstadiet eller gymnasiet. Det finns oftast alltid någonting att se tillbaka på. Något att vara nostalgisk över. Framtiden i all ära, men ibland är det fint att se tillbaks på saker man varit med om. Samma gamla skämt, samma framtidsfrågor, samma skvaller. Samma gamla vi.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Men när ska man utvecklas och gå vidare?
Jag har precis varit på dubbla franska filmer i sommarhettan (det var sista chansen att utnyttja mitt stämpelkort på filmfestivalen). Den sista, En studie i hämnd, var ruggigt bra.
PS: Stämpeln är säkert kul på andras handleder, men inte på min, tack.
Skicka en kommentar