nervös.

Jag är nervös igen. Som en liten skolflicka. Tänk om han är jättehemsk den här gången? Eller för den delen, tänk om han avskyr mig? Och att äta middag med någon känns faktiskt alldeles för uppstyrt. Jag får panik och tror typ att jag ska börja spilla allting eller spy. Gaaah. Och på jobbet fnissar alla åt att jag springer runt som en yr höna och är fnittrig och tindrar. De skvallrar om den där killen och är allmänt nyfikna. Idag varnade de mig från att berätta vart vi skulle, för att annars skulle de säkert komma förbi och titta. Inte för att jag tog detta hot på allvar, men efter att min chef letat upp honom i personregistret enbart på typ namn och födelseår och eventuell bostadsort, så blir man ju lite rädd för sina kära kollegor. Nä, jag älskar dem. Idag fick jag ett par enorma solglasögon av en av dem, för att hon vet att jag älskar stora bågar. De är så snälla hela bunten, jag tycker så mycket om allihopa. Tycker nästan lite synd om killen som ska börja på vår avdelning snart, vilket hönshus han ska få vara i! Men vi är snälla. Fnissiga, roliga och snälla. Och vissa av oss är rätt fula i mun.