Jag och Lina sitter och väntar på att klockan ska bli 12. Tiden går mycket sakta tycker jag och jag vill bara ut i värmen för en gångs skull.
Jag levde lycklig här med dig och mina katter
ett liv i synd och utan omsorg att bli frälst.
Försonad med min karaktär, för jag har aldrig
kunnat säga nej till någonting som helst.
Och aldrig nekat mig det ena eller andra,
och levat livet, tills jag krossades en dag.
Det börja med att du bedrog mig med en annan,
en som du sa var mycket finare än jag.
Vårt gräl tog veckor, ropen blandades med gråten
och jag blev grundligt jämförd med din fina vän
Tills du bekände att hon givit dig på båten
Då blev det dödstyst här i trädgården igen!
Ifrån den stunden var den kvinnan dubbelt hatad
Han hade lekt med dig, med oss ett litet slag
Och jag, jag kände det som även jag var ratad
Jag ville slåss, och gick mot mitt livs nederlag
Jag hade hammaren beredd under kavajen
När hon kom ut i sidenpumps och sa: God dag!
Kom in och slå dig ner en stund så får vi prata!
Jag bara stammade, nu minns jag inte vad...
Och jag blev bjuden på cognac och på cigariller
och kunde inte få mig till att säga nej!
Och när vi skiljdes var vi bästisar och bundis
och jag tog saker som du glömt med hem till dig!
Trubbel. Det är allt jag verkar dra till mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar