söndag 19 november 2006

Nödutgång



You're not the one that I think of every time that the telephone rings.


Detta är var jag kallar en sanning med modifikation, eller rent ut sagt en lögn. Då och då när min telefon ger ifrån sig ett litet ljud så önskar jag nog att det ska vara du som tänker på mig, men det är en omöjlighet eftersom du inte ens har kvar mitt nummer. Jag kommer alltid att falla för dig varje gång du tittar på mig med dina små blå, precis som för några år sedan. Jag saknar det "vi" som aldrig fanns och aldrig kommer finnas. Patetiskt, eller hur kära du?
I brist på dig så får jag tänka på någon annan som inte heller behaga förära min telefon med några signaler. Jävla skit.

Som Tom Waits sa, I hope that I don't fall in love with you. 'Cause falling in love just makes me blue. Jävla skit - var du tvungen att spela Tom Waits för mig? Du vet vad han gör med mig.

Lyssna:
CSS - Fuck off is not the only thing you have to show (allas älsklings-brasilien-pop)
Junior Boys - First Time (oj - vad den här låten är du)
Vive la Fête - Noir Désir (dansez- dansez!)
Alexkid - Come with me (otroligt het electro)
Shystie - Bitches better recognize (grym grime)

Oh, and now the exit sign of it all - dags att gå och lyssna på Tom Waits. Och Daniel Johnston.

Inga kommentarer: